you can walk straight through hell with a smile
Jag drömde massor inatt. Alldeles för mycket för att vakna utvilad imorse.
Istället vaknade jag på helt fel sida med en riktig skitkänsla i kroppen.
Jag hade drömt mardrömmar.
You read it - mardrömmar, i plural. Alla om olika saker, men det gemensamma för dem var framtiden. En riktig skitframtid.
Istället vaknade jag på helt fel sida med en riktig skitkänsla i kroppen.
Jag hade drömt mardrömmar.
You read it - mardrömmar, i plural. Alla om olika saker, men det gemensamma för dem var framtiden. En riktig skitframtid.
Jag försökte klä på mig ett leende för jag har lärt mig att det faktiskt funkar att fejka're tills du mejka're. Svenska Dagbladet skriver så här om det fenomenet:
"... faktum är att man inom så kallad skratterapi eller skrattyoga redan utnyttjar kopplingen mellan ansiktsuttryck och känslor. Genom att ”skratta utan anledning” försöker utövarna simulera skratt och därigenom framkalla samma goda hälsoeffekter som dokumenterats vid äkta skratt. ”Fake it till you make it”, alltså. Även negativa känslor tycks kunna motas bort genom att manipulera de rätta ansiktsmusklerna."
Ett mycket bra tips, jag lovar, men denna morgon funkade det bara inte. Jag var för djupt nersjuken i oro inför vad min framtid har att ge och jag funderade på hur i hela friden jag skulle kunna få mig själv på andra tankar...
... facebook. (så klart)
... facebook. (så klart)
Höll dock på att gräva ner mig ännu djupare, innan jag såg en status som sa: "snart dags för kyrkan, tanka lite med visdom kärlek och lite jesus." SNILLEBLIXT! Och jag googlade vad kyrkan som ligger närmast min lägenhet hade att erbjuda och möttes av detta:
Bandet i kyrkan spelade Hall of Fame av The Script och Will.I.Am för pepp till besökarna och jag insåg att med målet i sikte kan jag gå rakt igenom helvetet med ett leende på läpparna.
"Drömmar - en temagudstjänst om framtidstro." Gud han kan han! Jag menar VAD ÄR ODDSEN för detta?!
Jag gick dit och jag gick hem med ett betydligt lättare hjärta.
Jag gick dit och jag gick hem med ett betydligt lättare hjärta.
Bandet i kyrkan spelade Hall of Fame av The Script och Will.I.Am för pepp till besökarna och jag insåg att med målet i sikte kan jag gå rakt igenom helvetet med ett leende på läpparna.
