le vent nous portera

"jorden är rund för att det inte ska finnas gränser" (loesje)

-

Publicerad 2013-10-02 15:16:00 i vettigt,

 
... och den uthärdar allt.
 
(MEN HUR BÄR DEN SIG ÅT?!)

ingen bild gör dig någonsin rättvisa

Publicerad 2013-10-02 09:55:00 i vettigt,

 
färgen går inte att beskriva.
den lyser så mycket starkare än alla andra färger.
djupt röd.
djupt, djupt röd lyser den.
allt omkring verkar grått i jämförelse.
 
jag hittade dig i min ficka, helt oväntat.
tyckte att vardagens för tillfället var rätt färgglad, ljus,
tills jag fick dig i min hand,
tills mina ögon jämförde allt annat med dig.
 
det är höst och inte ens lövens otaliga fantastiska nyanser har en chans att lysa klarare än dig.
röd, men i så många nyanser, som blod och som rodnande kinder. len. skör. tunn. liten.
 
(men) inget lyser så starkt som dig.
 
före dig visste jag inget annat. jag tog världen för vad den var.
nu?
nu är höstsolen genom lönnlöven plötsligt medioker.
du lyser starkare.
 
det går mot mörkare tider och jag vill bära dig med mig.
även om du blir tilltuffsad bland alla andra saker i min ficka (mobiltelefon, nycklar, hörlurar, fingervantar och sånt, du vet),
så ska jag alltid bära dig nära mitt hjärta.
jag ska alltid minnas din lyster.
minnas hur du gör resten av världen världslig.
minnas glimten av paradiset du visar mig
och aldrig, aldrig tro att jag kan beskriva din färg.
 
 kärleken är tålmodig och god
allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
1 Kor. 13:4a, 7
 
 
 
 
 
 

you can walk straight through hell with a smile

Publicerad 2013-09-29 16:21:00 i vettigt,

Jag drömde massor inatt. Alldeles för mycket för att vakna utvilad imorse.
Istället vaknade jag på helt fel sida med en riktig skitkänsla i kroppen.
Jag hade drömt mardrömmar.
You read it - mardrömmar, i plural. Alla om olika saker, men det gemensamma för dem var framtiden. En riktig skitframtid.
 
Jag försökte klä på mig ett leende för jag har lärt mig att det faktiskt funkar att fejka're tills du mejka're. Svenska Dagbladet skriver så här om det fenomenet:

"... faktum är att man inom så kallad skratterapi eller skrattyoga redan utnyttjar kopplingen mellan ansiktsuttryck och känslor. Genom att ”skratta utan anledning” försöker utövarna simulera skratt och därigenom framkalla samma goda hälsoeffekter som dokumenterats vid äkta skratt. ”Fake it till you make it”, alltså. Även negativa känslor tycks kunna motas bort genom att manipulera de rätta ansiktsmusklerna."
 
Ett mycket bra tips, jag lovar, men denna morgon funkade det bara inte. Jag var för djupt nersjuken i oro inför vad min framtid har att ge och jag funderade på hur i hela friden jag skulle kunna få mig själv på andra tankar...
... facebook. (så klart)
Höll dock på att gräva ner mig ännu djupare, innan jag såg en status som sa: "snart dags för kyrkan, tanka lite med visdom kärlek och lite jesus." SNILLEBLIXT! Och jag googlade vad kyrkan som ligger närmast min lägenhet hade att erbjuda och möttes av detta:
 
"Drömmar -  en temagudstjänst om framtidstro." Gud han kan han! Jag menar VAD ÄR ODDSEN för detta?!
Jag gick dit och jag gick hem med ett betydligt lättare hjärta.

Bandet i kyrkan spelade Hall of Fame av The Script och Will.I.Am för pepp till besökarna och jag insåg att med målet i sikte kan jag gå rakt igenom helvetet med ett leende på läpparna.
 
 

allt som inte har hänt

Publicerad 2013-09-28 01:35:00 i vettigt,

Jag läste en krönika igår. Den var skriven av tidigare nämnda Tomas Sjödin (ignorera tidigare felstavning) och han berättade om hans fru som en dag kom hem och sa att hon tjänat 1200 kronor på vägen hem från jobbet. Tomas frågade så klart hur hon lyckats med detta och hennes svar var att hon genom att inte köra olagligt förbi en hastighetskontroll med laserpistol sluppit en fortkörningsböter som hade gått på minst 1200 kronor. Hon hade alltså "tjänat" pengar för att något inte hade hänt.
Jag kunde inte låta bli att le och inspireras. Trots att livet ibland bjuder på händelser som är allt annat än önskvärda går det ju inte att låta bli att känna sig nöjd med livet när man tänker på allt som hade kunnat hända, men som inte har hänt.

Jag bestämde mig för att göra en lista.
 
ALLT SOM INTE HÄNT:
  • Min mamma har inte dött i cancer.
  • Jag har inte dött i en allergisk chock för att jag åt en chokladkaka på knytkalaset ikväll.
  • Min lägenhet har inte brunnit ner för att jag glömt spisen på.
  • Flygplanet jag åkte med till Rhodos störtade inte.
  • Hotellet vi bodde på var inte fullt av kackerlackor.
  • Min pappa har inte dött i blodförgiftning för att han sågat sig i knät.
  • Jag fick inte matförgiftning av en icke-så-tillagad gyros.
  • Min knäskada är inte ett avslitet korsband.
  • Min familj var inte totalt obrydd när jag
  • Jag har inte paper cut:at mig på en kortlek och förblödigt till döds.
  • Jag tog mig inte in på universitetet i Genève förra året (det hade varit fatalt för de vänner jag lärt känna i Sverige det senaste året) (och fatalt för mig) (kanske)
  • Min pojkvän är inte ett svin.
  • Mina vänner har inte snubblat och slagit sig på vägen uppför trappan till min lägenhet där de nu ligger och försöker sova, men jag har lamporna tända fortfarande...
  • ... mina vänner har inte nitat mig för att jag inte släcker lamporna...
  • ... jag är inte utan lägenhet och därmed utan lampor att tända och släcka...
  • ... osv. osv. osv.
S'atte, med gott sällskap i lägenheten (som jag faktiskt har) ska jag nu gå och sova i den säng (som jag faktiskt har) och imorgon ska jag hämta min mamma (som fortfarande lever) och min pappa (som fortfarande lever) och imorgon ska jag vakna lika tacksam som jag nu går och lägger mig.

Tacksam över allt som inte har hänt.

den som väntar på något gott...

Publicerad 2013-09-26 20:04:00 i vettigt,

...väntar ibland för länge. Som tur är har mitt knä hållit ihop relativt bra sedan den initiala skadesvängen i mars och det har inte varit outhärdligt att vänta till slutet av september på tid för magnetröntgen, men för vissa kan en för lång vårdkö vara fatalt.
Hur tänker Sverige när vi låter de som styr landet aktivt skapa ett system där den med mest pengar har störst tillgång till vård? Vad händer med de som inte har råd att betala för att gå före i vårdkön?
 
 
 
just det.
 

"Du är inget geni för du har fel kön."

Publicerad 2013-09-25 12:09:00 i vettigt,

Idag har jag haft nätseminarie med min kurs i sociolingvistik. Det har varit fantastiskt för att jag, i diskussioner om intressanta ämnen, verkligen kan släppa allt annat jag som rör sig inom mig och bara fokusera på diskussionsämnet. Samtidigt som det har varit fantastiskt har något annat varit upprörande och det som varit upprörande är just ämnet för detta seminarie.
Vi har idag diskuterat "Språk och kön" - skillnader mellan kvinnors och mäns samtalsstilar (så som de framträder i forskningen) och huruvida vi känner igen dem ifrån vår egen vardag eller inte. Dessutom har vi pratat om hur de uppstår och vad man skulle kunna göra för att förändra detta.
 
Jag är stor förespråkare av vikten av att inte dra alla över en kam. Jag är ofta den som kommer med exempel som visar på motsatsen när någon säger ”Men det är ju bara tjejer som äter keso och avokado!” eller ”Men alltså, alla invandrare snattar ju!”. Jag tycker om att krossa fördomar och i denna fråga tar det verkligen emot att säga att jag faktiskt ser skillnaden mellan mäns och kvinnors sätt att kommunicera. Nog finns det undantag, men det är just det att jag inser mer och mer att de är just undantag – som bekräftar regeln.
 
Vissa menar att skillnaderna mellan män och kvinnors skillnader i beteende är naturlig, till och med medfödd, men vad händer om man slänger in stereotypa (OBS! stereotypa, menar verkligen inte att det gäller för alla) homosexuella män och kvinnor och deras sätt att uttrycka sig i diskussionen.
Att en homosexuell man, enligt stereotypen, är mer feminin än vad som förväntas av en heterosexuell man och att en homosexuell kvinna är mer maskulin än vad som förväntas av en heterosexuell kvinna, tycker jag tar död på argumentet att skillnaden i män och kvinnors samtalsstilar skulle vara biologisk. Enligt min mening blir det här väldigt tydligt att vårt sätt att kommunicera är ett resultat av både - vad som förväntas av oss från vår omgivning och - vad vi förväntar av oss själva/hur vi ser på oss själva (dvs. vår självbild).

Så vad är det som förväntas av oss? Jo - precis vad som visas i forskningsresultaten:
SAMTALSÄMNEN:
  • Kvinnor talar om människor, känslor och relationer
  • Män talar om saker och händelser
GENRER:
  • Kvinnor: skvaller, personliga berättelser, delande av varandras problem
  • Män: skryt, rituella förolämpningar, skämtande, problemlösande
SAMTALSORGANISATION:
  • Kvinnor: icke-hierarkiskt, samarbetande, mer dialog, mer samtidigt tal, uppbackningar ("jaha", "hm...", "aa")
  • Män: hierarkiskt, konkurrens, mer monolog, "tala-en-i-taget-ideal", färre uppbackningar, mer avbrott
SAMTALSDELTAGARNAS ROLLER:
  • Kvinnor: tydligt jämlikt, mer indirekt stil, mer konventionell artighet
  • Män: mer statusinriktat, mer direkt stil
Jag blir upprörd bara av att läsa detta (i kurslitteraturen), för jag känner både män och kvinnor som bryter dessa mönster och får skit för det. För vad blir egentligen konsekvensen av dessa förväntningar och stereotyper?

Jo, typ kommentarer som: "Det kanske är därför att så många kvinnor jobbar med telefonjobb, som kundtjänst och receptionen. Kvinnor är mer artiga och har ett mer standardiserad språk." I boken jag länkade till här ovan finns ett exempel på just detta. I exemplet berättar en personalchef om hur det kommer sig att de väljer kvinnor före män till positioner som kommunikatörer i företaget oavsett (eller åtminstone underordnat) de sökandes prestation på intervjun.
 
"I suppose we do, yes, if we're honest about it, select women sometimes because they are women rather than because of anything they've particularly shown at the interview."

Detta upprör mig enormt eftersom jag kan gå med på att det generellt sett finns vissa skillnader i samtalsstil mellan kvinnor och män, men jag tycker att det blir helt fel när män (eller kvinnor) blir bortvalda (eller valda för den delen) på grund av sitt kön och inte sin prestation!
Allt det här öppnar upp för en helt annan diskussion (den som rör obalansen i kvinnors respektive mäns löner) och båda ämnena är verkligen rotade i samma företeelse: människans behov av att generalisera och "förenkla" sin omvärld.
Det är klart att livet vore lättare om man slapp lära känna folk på djupet för att veta vilka de var eller i vilka yrkesroller de skulle passa, om det räckte med att titta på könet, men mitt i all förenkling missar vi ju en mångfald som är helt fantastisk och fullständigt värd mödan att kika innanför skalet på människorna omkring oss.
 
Tänk vad många genier vi missar när vi väljer bort dem för att de är födda med "fel" kön!

"Hur fixar vi det här då?" tänker du nu.
Jag tror att det finns många sätt (skapa medvetenhet är ett), men här finns en person som verkligen har kommit på något vettigt! Spana in och inspireras.
 
från Västerbottensnytt, 19 september 2013 

tjockpannkaka och en diakon som är grov i mun

Publicerad 2013-09-24 19:57:00 i vettigt, världsligt,

Den här dagen började kyligt, på mer än ett sätt, men så åkte jag för att träffa "min" diakon i stan efter lunch och det var kung. Det är så fantastiskt mycket värt att prata med någon som ser mitt liv ur ett utifrånperspektiv, har yrkeskompetensen, men också livserfarenheten för att ge mig nya infallsvinklar och vågar säga inte bara vad jag vill höra - utan kanske också vad jag behöver höra. Dessutom älskar jag att min diakon säger "helsike" och tycker  att allt i livet faktiskt inte har en mening.

Jag lyxade till det med en kanelbulle på Statoil och gjorde en snabbvisit förbi lägenheten där Emma har två fina fransoser på besök. Sedan hem till Vännäs igen för att tigga sällskap av mina älskade bröder. 
 
Mina bröder bor i en stor och stökig, men supervälkomnande lägenhet och deras sällskap var precis vad jag behövde idag för att lätta mitt sinne. Stökigheten gav mig dessutom möjlighet att slå ihop lite charity och therapy work och innan den feta tjockpannkakan ropade "middag!" hade vi rensat ur ett helt förrådsutrymme fyllt av källsortering. Säga vad man vill om mina bröders känsla för städning, men återvinning, det kan dom minsann!
 
Nu ska jag boka flygresa till frikkin' Manchester med Malin! Det är bra med saker att se fram emot.
 
me and brotha'man signing out!
 

jag hittar på alla möjliga konster

Publicerad 2013-09-22 16:38:00 i vettigt,

Bröt ihop lite (?) igår kväll och i ett försök att tänka på någonting annat kastade jag mig över en bok i bokhyllan: Thomas Sjödins "Reservkraft", där han skriver om sitt liv med två svårt hjärnsjuka barn och om det egentligen är meningen att allt ska ha en mening.

Denna läsning i kombination med besöket av en kär vän var de välsignelser som höll ihop mig igår och jag tänkte få dela med mig av ett avsnitt ur boken och ett citat ur Predikaren i Bibeln. 

"Predikaren är så skönt dämpad. Ingen kul kille. Inledningsorden om att allt är tomhet (eller "fåfänglighet", som det stod tidigare) har ibland tolkats som cynism, uppgivenhet eller till och med förnekande av livets mening. Men som det sägs i den korta förordet till Predikaren i Bibel 2000, är det snarare så att författaren, i sin strävan att vara ärlig, låter tillvaron vara precis så komplicerad som den är. Och kanske är det just därför man känner igen sig. Predikaren är inte en vacker dröm om hur livet skulle kunna vara. Inte att rappt pekfinger som föktar om hur det borde vara. Texten uppehåller sig vid hur det är - för honom och för miljoner människor för och efter honom, i det mest skiftande kulturer och tider. Längst inne tycks vi alla vara av samma skrot och korn."

Mitt i allt mitt kaos blir jag lugn av något som säger motsatsen till alla facebookuppdateringar som skriker "HAHA, mitt liv är roligare och bättre och värdare och lättare än ditt!!!!" i mitt fejs och så finner jag någonslags tröst i Predikarens slutsats:

"Detta är vad jag kom fram till: Gud gjorde människan enkel och rak,
men hon hittar på alla möjliga konster."
Pred. 7:30.

Gud, hjälp mig att inte göra allt så komplicerat. Hjälp mig inse att det inte är någon vits att fundera i timmar över framtiden när jag ändå inte kommer få veta något om den förrän jag är där. Hjälp mig att lita på ditt ord: 

"Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka.
Jag skall ge er en framtid och ett hopp."
Jer. 29:11

där ett spår slutar tar ett annat vid

Publicerad 2012-07-19 01:40:18 i vettigt,

nu är jag i sverige. igen.
vad som hände i frankrike är en annan del av min story. ett kapitel som jag redan läst ut. var vi hamnar i det nuvarande avsnittet vet jag inte... men det blir troligtvis mindre franskt än det föregående.



qu'est-ce que se passe?

110827. 21:26 - "ça viendra"

Publicerad 2011-08-27 21:38:49 i vettigt,

har haft ont i magen idag. inte för att jag inte vill vara här utan troligtvis för att jag vill vara här och jag vill vara där och jag vill vara överallt och har med andra ord inte tagit det särskilt lugnt senaste veckorna för att hinna vara överallt. jag missade m.a.o. festen som famlijen var på från 12-19, jag och mami (mormor) hängde i huset istället. hon siestad e framför tv:n och jag siestade i sängen. sedan åt vi en av de tystaste middagar (den tystaste?) jag varit med om.
obekvämt?
nej, faktiskt inte.
avslappnat.
helt utan språkliga förväntningar från ena sidan och helt utan prestationsångest från den andra. mot slutet kom "samtalet" igång mer och hon sa:
t'inquiète pas. la langue, ça viendra. ça viendra.

prettier than poetry

Publicerad 2011-06-26 16:21:20 i vettigt,

den här känslan skulle jag vilja stoppa ner i en liten ask.

ljumma vindar mot bar hud. nybadad, nydushad, nysimmad. shampoodoftande hår. solstolen som passar perfekt under den avslappnade kroppen. hälen som ligger perfekt mot fotpallen i målat vitt trä. inte för varmt. inte kallt.
josh wilsons naturligt ... REGNDROPPE.
[plockar ihop sakerna. ett beat. "sometimes i feel i've got to..." telefonsamtal från emma lövgren. svarar. mjukt regn. datorn, badkläderna, tygkassen och ryggsäcken in genom altandörren. pratar kajakpaddlingsplaner. amazing grace,  instrumental. trycker av cd-spelaren. inne]

har umgåtts med emma landström idag, efter en midsommarhelg som inte riktigt blev som det var tänkt, men life is good och snart kanske regnmolnet dragit över och solen får värma en nöjd människas lemmar igen.

känslan

just a quick reminder

Publicerad 2011-04-18 22:57:26 i vettigt,

"Gud vill att du arbetar och anstänger dig för tt bereda världens för hans rikes ankomst. Man han vill att du arbetar utan bekymmer, utan jäkt och kramp.
Visst ska du göra allt du kan. Men glöm inte att du är Guds medarbetare, att han står på din sida och har det yttersta ansvaret. Du får ha en fullständig tillit till att allting kommer att bli bra, om du bara låter Gud ta hand om det. Jesus har i princip besegrat allt det onda, och en gång kommer denna seger att bli uppenbar för alla. Därför kan ditt arbete och ditt tjänande ske i en djup frid. Du är inte ensam. Gud arbetar och kämpar tillsammans med dig. Du kommer också att erfara att du uträttar mycket mer, när du är fylld av denna frid och tillit.
Det är inte omöjligt att leva i avspänd och trygg överlåtelse och samtidigt vara intensivt verksam. När du i fullständig förtröstan öppnar dig för Gud, kan hans eget liv strömma in i dig. Och detta liv är kärlek, aktiv, självutgivande kärlek.
Överlåtelsen, om den är äkta, kan aldrig göra en människa slö. Gud är ju med hela sitt väsen engagerad i mänskligheten och världen. Därför kommer du, om du överlämnar dig åt honom, att delta i hans engagemang och helhjärtat leva för att sprida hans kärlek." - W. Stinissen, I dag är Guds dag (1994)

plus d'hiver

Publicerad 2011-01-15 12:31:23 i vettigt,


"denna dag, ett liv,
en skapelsedag

denna dag, ett liv,
en skapelsedag

i varje andetag, med varje andetag
jag andas frihet,
andas frid"

there's a ghost on the horizon

Publicerad 2011-01-03 04:01:37 i vettigt,

hope there's someone (who will take care of me)


03.49. swosh
jag blir nervös när jag tänker på 2011. stressad. det ligger en tid framför mig som jag verkligen vill ta vara på.
problemet? jag vet inte vad jag vill göra. jobb? plugg? sverige? frankrike? kanada? australien? tomheten är mitt spöke i horisonten. jag har alltid vetat vad jag vill. alltid någonstans haft en plan som känts lovande och ett mål som jag vetat att jag kan nå om jag verkligen vill.
jag hoppas att det målet tornar upp sig snart. att jag kommer ana det snart, bara att jobba hela vägen framåt, hela vägen över krönet först.

och nu är klockan alldeles för mycket. swosh som sagt.

"and every time you waste a moment, you waste a make believe"
hanson - musical ride

Om

Min profilbild

om sara maja pauline

Mitt domännamn till trots är jag inte alltför lazy. Har snarare en historia av motsatsen, men jobbar numera medvetet för att dra ner på "görandet" och öka "varandet". Jag är 24 år och tackar Gud för varje dag jag får, lättsam som tung. Just nu läser jag Kandidatprogrammet i Språk (inriktning Freds- och Konfliktstudier) vid Umeå Universitet och därför tänkte jag gå emot allt vad svensklärare sagt mig om stil och skrivande och börja varje kommande mening med "Jag". Bara för att jag kan: Jag äter vegetariskt av moraliska och ekologiska skäl. Jag lyssnar på: bra musik (så klart), mest av typen soul/motown, indierock och -pop. Jag är lite rädd för radiohits... Jag brinner för att älska mina medmänniskor, precis som Jesus. Jag tycker om socialism. Jag drömmer om att leva internationellt och utan materiella tvång. Jag vill leva ett aboriginal life i (/utanför) en överteknologisk värld. Helst

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela