le vent nous portera

Den här dagen började kyligt, på mer än ett sätt, men så åkte jag för att träffa "min" diakon i stan efter lunch och det var kung. Det är så fantastiskt mycket värt att prata med någon som ser mitt liv ur ett utifrånperspektiv, har yrkeskompetensen, men också livserfarenheten för att ge mig nya infallsvinklar och vågar säga inte bara vad jag vill höra - utan kanske också vad jag behöver höra. Dessutom älskar jag att min diakon säger "helsike" och tycker  att allt i livet faktiskt inte har en mening.

Jag lyxade till det med en kanelbulle på Statoil och gjorde en snabbvisit förbi lägenheten där Emma har två fina fransoser på besök. Sedan hem till Vännäs igen för att tigga sällskap av mina älskade bröder. 

 

Mina bröder bor i en stor och stökig, men supervälkomnande lägenhet och deras sällskap var precis vad jag behövde idag för att lätta mitt sinne. Stökigheten gav mig dessutom möjlighet att slå ihop lite charity och therapy work och innan den feta tjockpannkakan ropade "middag!" hade vi rensat ur ett helt förrådsutrymme fyllt av källsortering. Säga vad man vill om mina bröders känsla för städning, men återvinning, det kan dom minsann!

 

Nu ska jag boka flygresa till frikkin' Manchester med Malin! Det är bra med saker att se fram emot.