på banan igen
jag är tillbaka på banan igen. det var lite tufft ett tag, men idag går det som på räls. så länge det inte spårar ur så kommer jag kunna hålla ångan uppe. loking forward to destination: summer och en vardag där allt går som tåget!
silvrig champagneglass till extrapris i vårsolen på sundsvalls c. ja, tack.
_________________
Uppdatering 19:26
Jag har haft en fin dag på tåget och en fin händelse, bland många andra, var följande kommentar från en avstigande resenär: "Alltså, du är ju JÄTTEtrevlig! Det är ett rent nöje att åka med dig!"
Vi behöver bli bättre på att uppmuntra varandra och våga ge komplimanger. Detta utan att tro att någon ska tro att det finns en baktanke med varje fin kommentar. Varför ska det sitta så långt in för mig att kunna säga "jag och vår fantastiske förare" i slututropet när det är en man i min egen ålder jag talar om? Det gick ju som smort att säga "jag och vår fantastiska förare" när föraren var en kvinna i 40-50-årsåldern. Jag vill kunna säga att föraren är fantastisk, för att jag tycker att föraren i sin roll är fantastiskt duktig, utan att vara rädd att någon ska tro att jag egentligen menar att "föraren är sååååååå fantastisk och eftersom vi är lika gamla och av motsatt kön (varför nu det skulle spela roll? men det gör det) så är det väl lika bra att ba ropa: let's get it oooon!" osv. osv. osv.
NEJ. Raka puckar. Enkla komplimanger. Sakligt, men från hjärtat. Liksom silvrig champagneglass till extrapris i vårsolen på Sundsvalls C: Ja, tack. Sådant mår jag bra av.
