never been so scared, never been so content (?)
jag och malin bevittnade en misshandel igår. en far och en - alldeles för - ung son. obeskrivligt, fruktansvärt dåligt omdöme och beteende och det är så upprörande att det är svårt att inse att det faktiskt hände.
men plikten disken kallar.
jag ska bli en sådan som gör mer än vad som förväntas. en vacker dag
jag skulle vilja skriva sidor utifrån ilska och oförstånd och det är helt otroligt fruktansvärt och jag skulle säga att jag kunde göra allt i min makt för att förhindra liknande saker från att hända, men mitt vardagliga världsliga liv kallar och för enkelhetens skulle tyr jag mig till det. och jag blir arg på mig själv.
vi ringde ju i och för sig polisen och vi stannade tills situationen var över och vi har vittnat och handlat enligt vår samhälliga plikt, men jag önskar att jag skulle komma att göra mer, att jag skulle kunna förändra situationen inte bara för detta barn utan för miljontals barn i hela världen som lever i kassa förhållanden och som förtjänar bättre,
men plikten disken kallar.
jag ska bli en sådan som gör mer än vad som förväntas. en vacker dag
